Valet till Andra kammaren 1920

Valet till Andra kammaren 1920 var det sista riksdagsvalet där kvinnorna inte hade rösträtt. Sveriges totala befolkning var 1920-01-01 5.847.037 personer. Av dessa var 1.494.437 upptagna i röstlängden, dvs.25,6% av totalbefolkningen. Av dessa var i sin tur 79,8% röstberättigade. Alltså hade i runda tal var femte svensk rösträtt (inräknat alla, inklusive barn, utlänska medborgare och annat löst folk). Detta var dock en uppgång med någon procentenhet sedan valet innan. Jag skriver detta för att betona att införandet av allmän och lika rösträtt var en gradvis process. I och med valet 1921 fick kvinnorna rösträtt, och detta ses allmänt som införandet av demokratin i Sverige. Men även 1921 och senare var grupper uteslutna från rösträtten (barn och utländska undersåtar, men även folk med trasslig ekonomi, fängelsestraff osv.).

Den vanligaste anledningen till att vuxna, svenska män saknade rösträtt var ”oguldna krono- och/eller kommunalutskylder” (alltså skatteskulder), 181.362 personer. Näst vanligast var kategorin ”nyinflyttade”, 70.329, och därefter ”fattigunderstödda”, 34.908.

Valet 1920 utgjorde en tillfällig tillbakagång för arbetarrörelsen. I valet 1917 hade Socialdemokraterna och Vänstersocialisterna tillsammans fått 39% av rösterna, 1920 landade siffran på 36%. Av dessa fick S 29,6% (-1,4) och SSV 6,4% (-1,6). Även valdeltagandet sjönk, från 65,8% (ca 739,000 röstande) till 55,3% (ca 660,000).

Liksom valet innan var rösterna för SSV kraftigt snedfördelade till förmån för norra Sverige. I delar av södra Sverige var partiet helt utan röster. I en storstad som Malmö lyckades man bara få 1,1%. I Stockholm fick partiet hyfsade 5,3%.

I Göteborg gick valet riktigt dåligt. 1917 hade SSV fått ungefär samma rösteandel i Göteborg som i riket i stort. 1920 tappade man 3,5%-enhet och nådde bara 4,3%. Varför? Det återstår att forska kring. Fortfarande hade partiet sina starkaste fästen i Masthuggsbergen, men siffrorna var även där sämre än 1917. I vallokalen på Fjällskolan fick partiet 8,4% (dvs. elfte valkretsen) vilket var bäst i staden.

Bäst valkretsarar var Ångermanlands södra (41%), Norrbottens norra (34%) och Norrbottens södra (25%).

Egentligen finns det väl inte så mycket intressant att läsa ur valstatistiken för Göteborgsområdet. Partiets tidigare starkaste fäste, Fässberg, gick tillbaka från 17% till 5%. Istället seglade Partille upp som partiets starkaste valdistrikt i Göteborgsområdet, från 1% till 14%. Det vore väl intressant att ta reda på mer om verksamheten i just Partille åren 1918-20.

Partiet fick 7 mandat (-4). Bl.a. förlorades det enda mandatet i södra Sverige (Kalmar läns norra). Partiets mandat kom från Gävleborg, Västernorrland (2 st), Jämtland och Norrbotten (3 st).