Valet till Andra Kammaren 1932

Valet 1932 innebar början på socialdemokratins rekordlånga regeringsinnehav i Sverige. För kommunisternas del hade valet föregåtts av partihistoriens mest kännbara splittring. 1929 hade partiet delats upp mellan ”sillénare” och ”kilbomare”. Det är inte här plats att gå in på vad splittringen berodde på, jag ska vara försöka bena ut var i landet respektive fraktion hade sina starka resp. svaga platser. Kilbomarna ställde i likhet med tidigare val upp i valkartell med socialdemokraterna. Sillénarna däremot ställde upp med en egen lista under beteckningen ”Klass mot klass”.

Valresultatet i riket:
SAP 41,7 (+4,7)
Högern 23,1 (-5,5)
Bondeförbundet 14,1 (+2,9)
Liberalerna 11,7 (-4,2)
SKP (kilbomare) 5,3 (+5,3)
SKP (sillénare) 3,0 (-3,4)
Nazister 0,6 (+0,6)

Som synes gick kommunisterna sammantaget fram, från 6,4 till 8,3 procent. Kilbomarna blev det större av de båda SKP, men skillnaden är inte extremt stor. Partiets splittring slog väldigt olika mot olika delar av landet. I Norrbotten gick 95% av kommunisternas röster 1932 till sillénarna, i Uppsala län bara 1%. Generellt sätt är kilbomarna starka i Mellansverige (t. ex. i Stockholm (11,8%), Gävleborg (13,4%), Dalarna (14,1%), Uppsala län (11,3%) och Värmland 10,6%)), sillénarna mer utspritt (Norrbotten (25,4%), Göteborg (8,8%), Gävleborg (6,8%), Västernorrland (6,7%)). Västernorrland och Gävleborg är de enda valkretsarna där båda partierna fick mer än 3% av rösterna var. I flera mindre distrikt blev båda partierna ungefär lika stora (Bohuslän, Blekinge, Kronoberg). I Stockholm fick sillénarna bara 2,0%.

I Göteborg såg siffrorna ut så här:
SAP 47,5%
Högern 26,8%
Liberalerna 8,9%
SKP (sillénare) 8,8%
Nazister 5,7%
SKP (kilbomare) 2,4%

I Göteborg gjorde sillénarna alltså ett bra val och fick hela 8,8% av rösterna. Detta var dock inte tillräckligt för att vinna något riksdagsmandat. Kilbomarna fick 2,4%. Av någon anledning fick Birger Furugårds nazistparti ”Svenska nationalsocialistiska partiet” hela 5,7% i Göteborg, något som gjorde Göteborg till partiets i särklass starkaste valkrets.

Av kommunisternas viktigaste fästen i Bohuslän tog sillénarna en klar majoritet i Jonsered (16,5% mot 2,4%) och Backa (11,4% mot 1,9%). Kilbomarna fick 12,9% i Hunnebostrand (0,0% för sillénarna), 14,0% på Malmön (0,2% för sillénarna), 11,8% i Askum (var det nu ligger) (0,3% för sillénarna). I korthet behöll alltså kommunisterna sina röstetal i norra Bohuslän, men rösterna gick nästan uteslutande till kilbomarna. I Mölndal kunde sillénarna räkna in 13,7% av rösterna, mot 5,6% för kilbomarna. I de övriga städerna i Bohuslän fick partierna väldigt få röster. Exv. fick partierna tillsammans mindre än tre procent i Uddevalla och mindre än en procent i Kungälv. I Lysekil låg siffran runt fyra procent.