Kommunala valen 1919

Den stora nyheten vid 1919 års kommunala val var införandet av den s.k. personlighetsprincipen. ” Den huvudsakliga innebörden i den kommunala rösträttsreformen vid 1918 års urtima riksdag innefattas i bestämmelsen att »varje röstberättigad äger en röst».” Tidigare var den kommunala rösträtten graderad och baserad på skattskyldigheten. Även sterbhus, bolag och omyndiga hade rösträtt, under förutsättning att man betalade tillräckligt mycket skatt. Från och med 1919 års val hade varje vuxen svensk man och kvinna rösträtt från och med året närmast efter det han eller hon uppnått 23 år (27 år för landstingsvalen), med undantag för ”de, som förklarats omyndiga, äro i konkurstillstånd eller äro av allmänna
fattigvården omhändertagna för varaktig försörjning, de som häfta för oguldna
kommunalutskylder för flere än två av de tre sistförflutna kalenderåren samt
de som på grund av ådömd straffpåföljd förlorat nämnda rättighet.”

Rösträtten i kommunala val blev därmed i det närmaste identisk för rösträtten till riksdagen, och mantalslängden och inte taxeringslängden utgjorde basen för rösträtten. I riket i sin helhet saknade 4,1% av de som hade åldern inne. Störst var denna siffra av någon anledning i Östergötland (6,8%), minst på Gotland (2,2%). Den i särklass vanligast anledningen till att minst sin rösträtt var ”oguldna kommunalutskylder”. Intressant nog var detta något som huvudsakligen drabbade män. Bland kvinnor var den vanligaste orsaken fattigunderstöd.

Landstingsvalen
Göteborg ingick, i likhet med en handfull andra städer, inte i något landsting. Det kan ändå vara intressant att göra en snabbt nedslag i detta val. Som i alla de tidigaste valen i partiets historia är den regionala spridningen i valresultaten stor. I Norrbotten får partiet 32,8% av rösterna, vilket gör det till länets största parti. I ett antal län ställer partiet överhuvudtaget inte upp – nämligen i Södermanland, Gotland (på den tiden stavat ”Gottland”), Blekinge, och Malmöhus. I andra län i Sydsverige får partiet mycket låga siffror. 1,0% i Kristiansstads län, 0,6% i Halland, 0,3% i Göteborgs och Bohuslän (kom ihåg att Göteborg inte ingår i Göteborgs och Bohusläns landsting!), 0,6% i Älvsborgs län osv. Enda undantaget är Kalmar läns norra del där partiet får hela 10,7%. Även i Skaraborg når partiet ett okej resultat – 4,5%. De starka fästena ligger alla i norr. Norrbotten (32,8%) är redan nämnt, Västernorrland (22,0%), Kopparbergs (18,7%), Jämtlands (11,8%) och Gävleborgs (11,5%) är andra. Partiet fick generellt sätt fler röster på landsbygden (6,5%) än i städerna (3,7%). Undantag i detta hänseende är framför allt de starkaste fästena i söder, där städerna dominerar. I Jönköpings län fick partiet exv. 7,2% i städerna mot 3,7% på landsbygden. I Skaraborg var siffrorna ännu tydligare 11,8% i städerna, mot 3,1% på landsbygden. I norr var förhållandet alltså det omvända. Exv. Kopparbergs med 19,7% på landsbygden mot 8,0% i städerna.

Till skillnad från valen 1918 undviker SSV nu att samarbete i valkarteller med liberalerna. I de 112 valkretsar man ställer upp i samverkar med i 63. I 62 av dessa fall är det med Socialdemokraterna man samarbetar, på ett ställe (oklart var) samarbetar SSV och SAP med liberalerna.

Sammanlagt fick Vänstersocialisterna 51 mandat i rikets landsting. Detta motsvarar ungefär 4,6% av de totala mandaten.

Stadsfullmäktigevalen
Stadsfullmäktigevalen innebar en viss framgång för SSV, åtminstone om man jämför med de fortfarande odemokratiska valen 1917-18. Partiet fick 5,5% av rösterna, mot 2,1% 1917-18. Dessa 2,1% motsvarade dessutom bara 1,6% av rösterna.

Av någon anledning saknas statistik över kommunalvalen 1916-18 på SCB:s hemsida. Ur 1919 års sammanfattning kan man utläsa följande siffror för dessa val i riket i stort:
Högern 39,5% av de röstande, 49,1% av rösterna
Liberala 19,5% resp 19,1%
Socialdemokrater 37,5% resp 28,9%
Vänstersocialister 2,1% resp 1,6%
Övriga 1,4% resp 1,3%

Föga överraskande är Högern vinnare, SAP och SSV förlorare, om man jämför antalet röster med antalet röstande. Vid 1919 års val är siffrorna:
Höger 33,6%
Liberala 19,6%
Socialdemokrater 40,0%
Vänstersocialister 5,5%
Övriga 1,2%

Antalet röstande har ökat från 207 701 till 1 138 563, alltså en dryg femdubbling.

SSV gick från att ha haft 39 stadsfullmäktige i riket, till 148 (av dessa kom dock 8 från den nybildade staden Avesta). Detta motsvarade 4,5% av samtliga stadsfullmäktige. Starkast var SSV i städer med 5 001-10 000 invånare (9,4%), svagast i städer med över 20 000 invånare (1,5%). Partiet förblev alltså ett landsbygds- och småstadsparti. Av de valda vänstersocialisterna var nio kvinnor.

I huvudstaden lyckades partiet visserligen ganska bra, med 7,5% av rösterna och 4 mandat (alla män), men i de andra större städerna lyste framgången med sin frånvaro.

Stadsfullmäktigevalet i Göteborg
Valdeltagandet i Göteborg var 1918 41,5%, 1919 49,1%. Detta är en ganska stor ökning, med tanke på rösträttens utvidgning. Göteborg var dock den stad i riket med allra lägst valdeltagande. (Som en jämförelse kan nämnas att valdeltagandet i Stockholm var 54,6% och i Malmö 59,0%. I några mindre städer låg valdeltagandet så högt som 70-90%.)
Resultatet i Göteborg:
Högern 31,4% - 20 mandat (varav 18 män och 2 kvinnor)
Liberalerna 21,1% - 14 mandat (varav 12 män och 2 kvinnor)
SAP 43,9% - 26 mandat (varav 24 män och 2 kvinnor)
SSV 3,4% - 0 mandat.

Övriga Västsverige
I Älvsborgs län lyckas SSV ta två mandat i Vänersborg och ett i Åmål. I Bohuslän ställer man överhuvudtaget inte upp. Men i Skaraborg ser det annorlunda ut. Där blir partiet representerat i samtliga stadsfullmäktigeförsamlingar med undantag för Hjo där man inte ställer upp.
Röstsiffror:
Tidaholm: 24,5 %
Lidköping: 20,5%
Skövde: 16,6%
Skara: 12,7%
Falköping: 7,3%
Mariestad: 6,4%