Kortfattad historik över Göteborg kommunistiska arbetarekommun 1917-1921

Artikel ur "Västsvenska kuriren" 1921-06-08.

"Göteborgs Kommunistiska Arbetarkommun
Kommunen bildades den 22 mars 1917 vid ett möte med de ur det Soc.-Dem. Arbetarpartiet utträffa oppositionsmännen, i Göteborg. Vid detta konstituerade sammanträde togs även initiativ till sammankallande av en distriktskonferens med vänsteroppositionen i Västra Sverge. Till den nya kommunens första styrelse valdes Carl Stålbärj, Sofia Svensson, Karl Larsson, Sven Johansson, Ture Rylander, Ernst Olsson, Edvin Malmsjö, Axel Ljunggren samt Erik Abrahamsson.
Å Soc.-Dem. Vänsterpartiets konstituerande kongress i maj 1917 var kommunen representerad.
Ett av de första initiativ som av den nya kommunen togs var under den svåra krisen 1917 då 6;te maj-kommittén bildades. I denna kommitté, vars verksamhet ännu nog ihågkommes av de flesta intresserade, voro ett flertal arbetareorganisationer representerade utom kommunen särskilt de radikalare arbetarsammanslutningarna.
Kommunen har utfört ett ganska omfattande agitationsarbete under de år som fördlutit sedan dess bildande. Ett stort antal offentliga diskussioner har hållits för att bland arbetarna sprida kännedom om de revolutionära socialistiska idéerna. Kommunen har även deltagit i de olika politiska och kommunala valen i Göteborg. Även om vi icke kunnat erövra några mandat har dock säkert den energiska agitation som nedlagts vid dessa tillfällen säkerligen satt spår bland Göteborgs arbetare, och i många fall givit resultat som kunnat avläsas i ständigt ökad förståelse för våra idéer. Inom fackföreningarna har initiativ i enligthet med den radikala fackliga oppositionen strävande tillbildande av oppositionsklubbar och har detta på skilda håll medfört en uppryckning i revolutionär riktning av det fackliga intresset. De största och kraftigaste av dessa äro, Järnarbetarnas, Kommunalarbetarnas och Järnvägsmännens vilka samtliga nedlägga ett intensivt arbete för fackföreningsrörelsens genomsyrande av en revolutionär anda. I den strid som vid olika tillfällen stått inom partiet om taktik och principer har Göteborgskommunen alltis så gott som enhälligt sått på den klart revolutionära ståndpunkten. I den stora taktikstriden 1919, vilken ju främst gällde anslutning till Kommunistiska Internationalen, uttalade sig kommunen med 459 röster mot 10 för en oförbehållsam anslutning till Internationalen.
Även vid den sista under senare hälvten av förra året samt i år förda debatten om de av Kommunistiska Internationalen antagna 21 anslutningsvillkoren har kommunens medlemmar intagit samma konsekventa hållning. Vid omröstningen om anslutningsvillkoren inom paritet avgåvos av Göteborgskommunen 522 för och endast 19 mot antagandet av desamma. Kommunen beslöt också å möte efter partikongressen i år att enhälligt godkänna dennas beslut och att i konsekvens härmed ändra kommunens namn från det förutvarande Göteborgs Vänsterkommun till Göteborgs Kommunistiska Arbetarkommun.
De år som ha gått sedan kommunen bildades ha varit fyllda av strid. Den våldsamma kris som övergår världen har även satt sin prägel på arbetarrörelsen inom vårt land. De stora revolutionära händelserna ute i världen ha återspeglat sig även här. De reformistiska ledarnas vanmakt och bristande vilja att företräda de verkliga arbetarintressena ha också allt tydligare trätt i dagen under den kris som under det sista året har urladdat i den största arbetslöshet och därav följande nödläga för den arbetande klassen vilken någonsin övergått vårt land. I denna tid då de flesta av våra verksamma kamrater utestängts från fabriker och verkstäder är det vår plikt att allt kraftigare föra vår propragande för kommunismens för arbetarklassens frigörelse. Särskilt den reformistiska fackföreningsledningens oduglighet bör vi påvisa för arbetera och på detta sätt ingjuta hos dem övertygelsen om en fullständig omvandling av såväl taktik som kampformer i striden mot kapitalet. Göteborgs kommunistiska Arbetarkommun har i detta avseende en betydande uppgift att fylla och det är vår förhoppning att dess arbete inom skilda grenar av arbetarrörelsens också skall visa sig fruktbringande för arbetarklassen. Den kampvilja och uppoffring som kommunens medlemmar hittills visat vid olika tillfällen skall säkerligen även hålla provet i de strider som stunda, vilka säkerligen bliva ännu hårdare och mera krävande än de vi hittils genomkämpat."