måndag 5 november 2012

Parismanuskripten



De manuskript av Marx som skrevs 1844 i Paris och gavs ut 1932 i Moskva med den redaktionella titeln ”Ekonomisk-filosofiska manuskript från 1844” är hans första försök att skriva en egen analys av nationalekonomin. Naturligtvis är det innehållet i manuskripten som är det intressanta, men jag tror att det kan vara nyttigt att göra en kortare resumé av manuskriptens uppkomst och vad som hände, nästan 90 år senare, när de publicerades. Nedanstående text bygger huvudsakligen på uppgifter i Marx-Engels-Gesamtausgabe (MEGA (2)), Abteilung I, Band 2.

Marx hade kommit i kontakt med ”den materiella verkligheten” i egenskap av redaktör för tidningen ”Rheinische Zeitung”. Den första ekonom han läste var troligen Friedrich List. 1844 hade han lämnat ”Rheinische Zeitung” och Tyskland och bosatt sig i Paris där han tillsammans med Arnold Ruge gav ut tidskriften ”Deutsch-Französische Jahrbücher”. Hans teoretiska utveckling under den här perioden förde honom till idén att arbetarklassen spelade en nyckelroll i den samtida politiska utvecklingen. För att förstå arbetarklassen var det nödvändigt att förstå den politiska ekonomin, och därmed började Marx sin ”kritiska tillägnelse av den borgerliga politiska ekonomin”, en uppgift som han skulle ägna en stor del av resten av sitt liv till.

Marx läste även de tidigare socialistiska tänkarna, män som Saint-Simon, Proudhon, Leroux, Considérant och Dézamy. Även dessa teoretiker hade sina ekonomiska teorier, eller sina egna socialistiska tolkningar av borgerliga ekonomer, som exv. J-B Say och Adam Smith. Även Engels text ”Umrisse zu einer Kritik der Nationalökonomie” bidrog till Marx ekonomiintresse. Under denna period var den två år yngre Engels fortfarande den skarpaste ekonomerna av de båda.

En händelse som kan ha fått Marx att mer koncentrerat ägna sig åt ekonomisk teori just våren och sommaren 1844 var de schlesiska vävarnas uppror 1844. Detta uppror ledde förstås till diskussioner bland socialister, och intresset kring upprorets orsaker ledde också naturligt till ett studium av ekonomi och ekonomisk teori.

Enligt MEGA påbörjade Marx sitt systematiska studium av ekonomisk teori med J-B Says ”Traité d’économie politique”. Marx hade vanan att alltid skriva av utdrag ut böcker han läste, vilket gör att det ofta går att säga exakt när han läste en viss bok. Det är lite kul och ironiskt att Marx började just med Say, en ekonom som han senare kom att förakta och som han gav det stående epitetet ”fadd”. Marx läste även Adam Smiths ”On the Wealth of Nations”, fast på franska. Marx engelska var fortfarande inte tillräckligt bra. När Marx skriv sina ekonomisk-filosofiska manuskript hade han inte excerpterat något av David Ricardo, vilket ger oss anledning att tro att han ännu inte hade läst något av denne ekonom, som han senare i livet skulle betrakta som den främste av de borgerliga ekonomerna.

Själva texten skrev Marx i tre häften som utgivarna kallar häfte I, II och III. Utgivarna av MEGA (2) är väldigt noggranna när de beskriver dem. Exempelvis står det om häfte I: ”Första arkets höjd – vänstra sidan 310 mm, högra sidan 308 mm [...] arkens bredd övervägande 399 mm [...] Skrivmaterial: bläck, missfärgat brunt, med nyanser i färgtonen orsakade av bläckflöde, fjäderpennans styrka, pennföring osv”. Kanske inte det mest upphetsande. Men det är intressant att texten i häfte I är skriven i tre kolumner, av Marx rubricerade ”Arbetslön”, ”Kapitalprofit” och ”Jordränta”. Marx har av allt att döma fyllt på kolumnerna allt eftersom. MEGA väljer därför att presentera texten i två versioner: en som följer den kronologi som man tror att Marx skrivit den i, och en version som följer Marx rubriksättning.

En svårighet i sammanhanget är Marx notoriskt oläsliga handstil. Ofta blir tolkningen av denna handstil en tämligen godtycklig verksamhet. MEGA har sida efter sida med förslag till olika tolkningar, och någon definitiv enstämmighet vad Marx egentligen skrev kommer vi väl aldrig att få uppleva. För läsarens skull har MEGA valt att publicera fotokopior av samtliga sidor ur häfte I. Jag visar en av dem, så ni får ett intryck av hur Marx texter plägar se ut.

Nå. Jag vet inte om det här är jätterelevant, men kanske bidrar det till att sätta Marx text i någon form av sammanhang som gör den mer begriplig.

Återkommer med en text om manuskriptens mottagande från 1932 och framåt.

2 kommentarer:

  1. Hej!

    Går det att köpa den här någonstans?

    SvaraRadera
  2. Parismanuskripten finns översatta till svenska av S-E Liedman och gavs ut i textsamlingen "Människans frigörelse". Finns fortfarande att få tag på, exv här: http://www.adlibris.com/se/bok/manniskans-frigorelse-9789171730251

    SvaraRadera