onsdag 27 mars 2013

Inför Heinrichcirkeln #3 2013-04-03


Hej! Jag har varit upptagen med lönarbete sista veckan och inte hunnit förbereda mig inför cirkeln ännu. Har dock skrivit lite tankar och frågor till kapitel 4 i Heinrichs bok. Hoppas hinna skriva något om kapitel 5 under påskhelgen. /M.

4. Kapital, mervärde och utsugning
Heinrich flyttar nu sin kommentar till Kapitalets andra avdelning som Marx kallar för "Penningens förvandling till kapital". Den första avdelningen ("Vara och pengar") handlade ju, som titeln antyder, och varor och pengar, men inte om kapital. I andra avdelningen förs kapitalet in i analysen. Vissa Marxtolkare (inte minst den trotskistiske ekonomen Ernest Mandel) har uppfattat detta som en historisk övergång - i begynnelsen fanns varor och pengar men inget kapital. Heinrich polemiserar mot denna uppfattning, och menar tvärtom att det är omöjligt att tänka sig en icke-kapitalistisk marknadsekonomi.
Denna diskussion är inte bara en teoretisk spetsfundighet om relationen mellan "det historiska" och "det logiska", utan en central fråga kring hur vi ska förstå marknadsekonomi/kapitalism. Det finns ju s. k. "marknadssocialister" som vill behålla marknadsekonomi, men avskaffa kapitalismen. Marx ger oss synnerligen starka argument mot en sådan hållning. Det hindrar förstås inte marknadssocialister, eftersom de sällan refererar till Marx ekonomikritik, men när de gör det blir det lätt lite pinsamt.
Heinrich menar alltså att Kapitalets första avdelning inte handlar om "enkel varuproduktion", utan om "enkel cirkulation". "Enkel cirkulation" påminner mycket om den synliga marknaden - där varor och pengar cirkulerar utan att någon utsugning sker. På marknaden byts nämligen, åtminstone i princip, ekvivalenter. Eller annorlunda uttryckt, på marknaden sker ingen utsugning. Alla transaktioner sker mellan jämbördiga parter som är fria att avstå om de finner en viss transaktion ofördelaktig. Men, som vi alla vet, är detta ett sken. Under marknadens yta sker nämligen saker som inte syns, men för den sakens skull inte är mindre verkliga.
I parentes kan sägas att en av Heinrichs kritiker, Robert Kurz, ifrågasätter denna syn på cirkulationen. Han förnekar t. o. m. att cirkulationen överhuvudtaget existerar. Jag kommer att behandla denna fråga någon annan gång.
Nåväl. De den enkla cirkulationen gäller (eller förefaller gälla) formeln V-P-V. En vara byts mot pengar som byts mot en vara. Varornas bruksvärden är rörelsens mål. Heinrich visar hur V-P-V med nödvändighet leder till P-V-P' där ökningen av pengarna är rörelsens mål.
- Håller Heinrichs resonemang?
- Skulle vi kunna tänka oss en marknadsekonomi där bruksvärdet är målet? Det är ju det som gängse nationalekonomi hävdar. Kan verkligen hela nationalekonomin bygga på felaktiga förutsättningar?
En liten utvikning om Marx syn på cirkulationen i Kapitalets andra bok.
I K2 beskriver Marx industrikapitalets (för att använda en term myntad av Engels) kretslopp. Kapitalisten börjar med en summa pengar, köper arbetskraft och produktionsmedel, låter dessa verka i produktionen och få på så sätt en ny, mer värdefull vara, säljer denna och får på så sätt (om allt gick väl) en större summa pengar, som i sin tur kan utgöra grunden för en ny produktionsprocess. P - V < (Pm, A) ... Prod ... V' - P'.
Marx visar hur detta kretslopp uppfattas olika beroende på var i kedjan man börjar. Om man istället för att börja vid pengarna börjar vid produktionen får man formeln: Prod ... V' - P' - V < (Pm, A) ... Prod. "Den egentliga cirkulationen framstår blott som förmedlning av den periodiskt förnyade och genom förnyelsen kontinuerliga reproduktionen." (K2, s. 38 i Sandlers översättning) Man kan också börja med varan: V' - P' - V ... Prod - V'. I denna formel förefaller bruksvärdet vara rörelsens utgångspunkt och mål.
- Är det rimligt att börja med just pengarna när man analyserar kapitalismens kretslopp?
På s. 108 för Heinrich in kapitalisten i resonemanget. Kapitalisten ses, med Marx ord, som "med vilja och medvetande begåvat kapital". En kapitalist är här en person som utför kapitalets funktoner.
- Är det kapitalet eller kapitalisten som är subjekt?
Observerar att Marx använder orden "kapitalst" och "lönearbetare" i en tämligen abstrakt betydelse. Det är inte frågan om en sociologisk klassteori. I verkligheten är vi människor, inte ens under kapitalismen, enbart personifikationer av ekonomiska förhållanden. Ibland kan man stöta på argument om att "vi alla blivit kapitalister" och att även lönearbetarna strävar efter att tjäna så mycket pengar som möjligt. Jo, men det är väl ändå ganska självklart att vi vill tjäna så mycket pengar som möjligt, men det gör oss knappast till kapitalister. Inte ens om vi äger aktier eller räntebärande värdepapper blir vi kapitalister. Och tvärtom: även de individer som huvudsakligen lever kapital har ofta en anställning eller annan position (styrelseledamot i företag osv.) som ger lön eller arvode. Detta gör inte dem till arbetare. Men sådant här intresserar oss inte på den abstraktionsnivå vi befinner oss på nu. Vi har hittills bara att göra med arbetare och kapitalister som personifikationer av ekonomiska förhållanden.
- Kan man vara kapitalist och lönearbetare samtidigt?
- Skulle ett arbetarägt företag vara mindre kapitalistiskt än ett som är ägt av kapitalister?
- Varför uppmanas lönearbetare att köpa aktier och spela på börsen?
På sid. 112 tar Heinrich upp den marxska distinktionen mellan "arbete" och "arbetskraft".
- Säger vi fortfarande att vi "säljer vårt arbete" till "arbetsgivaren"?
- Är det i så fall bara ett enklare uttryckssätt eller uttrycker det något annat?
Den gamle trotskisten Klas Eklund använder termen "arbetskraft" i sin "Vår ekonomi", men de flesta (?) nationalekonomer pratar om "arbete" som en "produktionsfaktor" jämställd med kapital och naturresurser.
Arbetarna måste vara "dubbelt fria", dvs. både sakna egendom (till produktionsmedel) och vara juridiskt fria.
- Måste arbetarna under kapitalismen vara "dubbelt fria"? Varför fungerar inte ofri arbetskraft? Eller gör den det?
- Kapitalförhållandet är nödvändigt under kapitalismen. Hur blir det med småföretagare och arbetarägda företag? Existerar kapitalförhållandet även i dessa företag?
s. 116
Varan arbetskraft har ett värde som bestäms precis som vilken annan vara, dvs. genom dess abstrakta arbete.
- Hur är det med det obetalda reproduktiva arbetet (främst i hemmen)? Det skapar inte värde, men har ändå en central roll under kapitalismen.
s. 119
- "Objektiva tankeförhållanden". Skapas verkligen tankar "objektivt" ur vissa samhällsförhållanden?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar