Följande text bygger huvudsakligen på inledningen till MEGA(2), Abt. 2, Band 11: ”Karl Marx: Manuskripte zum zweiten Buch des ”Kapitals” 1868 bis 1881.
Strax efter det att Kapitalets första bok publicerats 1867 påbörjade Marx arbetet med att färdigställa den andra boken. Arbetet kom att fortgå till 1881, dvs. nästan resten av Marx liv. Dock blev arbetet med K2 avbrutet av flera olika anledningar: politiska åtaganden (Första Interantionalen), redigering av K1:s andra upplaga, sjukdomar osv.
Publiceringen av Marx ursprungliga manuskript 2008 gjorde det för första gången möjlig för oss att följa Marx utveckling och se vilka områden han hade problem med. Den av Engels redigerade utgåvan från 1885 är ett försök, att med Engels ord skapa ”ett sammanhängande och om möjligt avslutat helt”. Detta fick till följd att Engels i någon mån kunde misstänkas att ”avsluta” teoretiska problem där Marx själv inte kommit till något avslut. Fram till 2008 var det omöjligt att ge ett svar på i vilket mån detta var fallet.
* * *
1864 skrev Marx ett utkast till K1. Han hoppade därefter över K2 och började skriva ett utkast till K3. 1865 blev det emellertid omöjligt för honom att fortsätta med K3 utan att först ha utvecklat vissa till K2 hörande temata. Han började därför att skriva ett första utkast till K2, kallat ”Manuskript I”. När han sedan 1868 på allvar började arbetet med att färdigställa K2 (”Manuskript II” och ”Manuskript IV”) hade han detta manuskript som utgångspunkt.
Ämnen som Marx utvecklar i ”Manuskript II”:
- utformningen av idén om kapitalets kretslopp och omslag.
- lösning av problemet med amorteringsfond och ackumulationsfond
- avståndstagande från idén om utbyte mellan kapital och kapital, kapital och reveny resp. reveny och reveny.
- den första versionen av sina reproduktionsschemata.
- åtskillnad mellan ”framställning utan penningcirkulation” och ”framställning med penningcirkulation”
- ny syn på föremålet för kapitel 3 [dvs. avdelning 3 i Engels upplaga]
Ämnen som Marx utvecklar i ”Manuskript V-VII” (1876-1880):
- tydlig skillnad mellan penningkapitalets penning- resp. kapitalfunktioner
- utarbetande av egenheterna hos varukapitalets kretslopp.
Ämnen som Marx utvecklar i ”Manuskript VIII” (1877-1881)
- kritik mot ”Smiths dogm”
- analys av den samhälleliga totaltreproduktionsprocessen
- ombenämnande av den samhälleliga produktionens båda avdelningar
- penningrörelserna dras allmänt in i framställningen (till skillnad från i ”Manuskript II” där Marx skiljer mellan framställning med resp. utan penningcirkulation)
* * *
Det överskrider t.o.m. min nördighet att i detalj gå in och analysera ovanstående punkter. Men jag tycker att det är viktigt att fastslå att Marx under hela 1870-talet utvecklar sin analys kring kapitalets cirkulationsprocess och att han aldrig kommer fram till en slutlig förstående av alla dess fenomen. K2 är alltså ett försök av Engels att skapa en i någon mån stillastående teori utifrån en pågående forskningsprocess. Jag tror inte att man ska läsa K2 som en sammanhållen helhet, utan snarare som olika försök att förstå de problem som den teoretiska analysen av kapitalets cirkulationsprocess leder till.
Visar inlägg med etikett Kapitalets cirkulationsprocess. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kapitalets cirkulationsprocess. Visa alla inlägg
lördag 1 juni 2013
torsdag 23 maj 2013
Inledning till cirkeln om Kapitalets andra bok
Det är nu dags att ta sig an Kapitalets andra bok. Jag har läst den två gånger tidigare, första gången cirka 1997 och andra gången 2010. Båda gångerna i cirkelform, första gången med dåvarande Högskolevänstern i Göteborg, andra gången med CMS i Göteborg. Efter den andra läsningen tänkte jag att jag aldrig skulle läsa om K2 igen. Men jag har ändrat mig, och känner mig nu försiktigt optimistisk kring att läsa den i cirkelform.
Redan 1867, strax efter att K1 hade publicerats, började Marx arbetet med att skriva K2. Som vi alla vet lyckades han aldrig bli klar. När Marx dog 1883 såg Engels det som sin främsta uppgift att publicera bok 2 och 3 av Kapitalet, och 1885 kom K2 ut. Vad spelar det för roll att det inte var Marx utan Engels som publicerade K2?
Det finns, eller har i alla fall, funnits en myt bland marxister att Marx och Engels var så nära varandra att de på ett nästan magiskt sätt delade varandras åsikter och insikter. I den gamla östeuropeiska marxismen-leninismen kallades de ofta ”den vetenskapliga socialismens grundare”, och man var mån om att inte skilja dem åt. Det finns även en motsatt syn: Marx ses som geniet som utvecklades sin kritik av den politiska ekonomin, Engels ses som den mindre begåvade hjälpredan som visserligen ska ha cred för att han publicerade Marx manuskript, men som åsamkade marxismen bestående skada genom sina förenklingar.
Först det självklara: det var Marx som skrev sina egna texter. Ibland diskuterade han teoretiska spörsmål med Engels, men denne var aldrig särskilt insatt i vad Marx höll på med eller hur långt Marx kommit i utformandet av sina teorier och böcker. Engels blev ju själv förvånad när man efter Marx död fick se i vilket kaotiskt skick Marx manuskript befann sig.
Det blev Engels uppgift att försöka bringa någon ordning i Marx manuskipt. Han ville göra Kapitalets andra och tredje bok till en sammanhållen teori, och det innebar att han ”utvecklade” de teoretiska avsnitt där Marx själv aldrig blivit klar. Det kan kanske diskuteras, men jag tror att Engels var mer inriktad på att skapa en ”politisk ekonomi” där Marx varit mer inriktad på att skapa en ”kritik av den politiska ekonomin”. I Engels tappning blev Marx teori mer enhetlig och enligt mig mer dogmatisk. Även på ett mer trivialt plan är Engels redigering problematisk. Språket är nämigen torftigt, och indelningen i avdelningar, kapitel och underkapitel ibland förvirrande (främst gäller det senare dock K3).
Det bör noteras att Marx arbetade med K2 under hela 1870-talet, fram till och med 1881. Myten om att han gav upp projektet eller att han började tvivla på sin egen teori är falsk. Däremot är det sant att det fanns en rad problem som han aldrig lyckades lösa.
Bokens innehåll
K2 består av tre avdelningar: 1) Kapitalets cirkulationsprocess, 2) Kapitalets omslag, 3) Det samhälleliga totalkapitalets reproduktion och cirkulation. Jag tycker att de första och sista avdelningar är intressanta, den mellersta är tämligen ointressant. Men som alltid hos Marx finns det enstaka guldkorn även i de torraste partierna.
I första avdelningen följer vi det industriella kapitalets kretslopp och får nya insikter i hur kapitalets process ter sig utifrån olika utgångspunkter. Den andra avdelningen handlar mest om att kapitalisterna vill snabba på processen så mycket som möjligt. I den tredje avdelningen slutligen får vi göra bekantskap med Marx reproduktionsschemata som blev ivrigt diskuterade under 1900-talet.
Redan 1867, strax efter att K1 hade publicerats, började Marx arbetet med att skriva K2. Som vi alla vet lyckades han aldrig bli klar. När Marx dog 1883 såg Engels det som sin främsta uppgift att publicera bok 2 och 3 av Kapitalet, och 1885 kom K2 ut. Vad spelar det för roll att det inte var Marx utan Engels som publicerade K2?
Det finns, eller har i alla fall, funnits en myt bland marxister att Marx och Engels var så nära varandra att de på ett nästan magiskt sätt delade varandras åsikter och insikter. I den gamla östeuropeiska marxismen-leninismen kallades de ofta ”den vetenskapliga socialismens grundare”, och man var mån om att inte skilja dem åt. Det finns även en motsatt syn: Marx ses som geniet som utvecklades sin kritik av den politiska ekonomin, Engels ses som den mindre begåvade hjälpredan som visserligen ska ha cred för att han publicerade Marx manuskript, men som åsamkade marxismen bestående skada genom sina förenklingar.
Först det självklara: det var Marx som skrev sina egna texter. Ibland diskuterade han teoretiska spörsmål med Engels, men denne var aldrig särskilt insatt i vad Marx höll på med eller hur långt Marx kommit i utformandet av sina teorier och böcker. Engels blev ju själv förvånad när man efter Marx död fick se i vilket kaotiskt skick Marx manuskript befann sig.
Det blev Engels uppgift att försöka bringa någon ordning i Marx manuskipt. Han ville göra Kapitalets andra och tredje bok till en sammanhållen teori, och det innebar att han ”utvecklade” de teoretiska avsnitt där Marx själv aldrig blivit klar. Det kan kanske diskuteras, men jag tror att Engels var mer inriktad på att skapa en ”politisk ekonomi” där Marx varit mer inriktad på att skapa en ”kritik av den politiska ekonomin”. I Engels tappning blev Marx teori mer enhetlig och enligt mig mer dogmatisk. Även på ett mer trivialt plan är Engels redigering problematisk. Språket är nämigen torftigt, och indelningen i avdelningar, kapitel och underkapitel ibland förvirrande (främst gäller det senare dock K3).
Det bör noteras att Marx arbetade med K2 under hela 1870-talet, fram till och med 1881. Myten om att han gav upp projektet eller att han började tvivla på sin egen teori är falsk. Däremot är det sant att det fanns en rad problem som han aldrig lyckades lösa.
Bokens innehåll
K2 består av tre avdelningar: 1) Kapitalets cirkulationsprocess, 2) Kapitalets omslag, 3) Det samhälleliga totalkapitalets reproduktion och cirkulation. Jag tycker att de första och sista avdelningar är intressanta, den mellersta är tämligen ointressant. Men som alltid hos Marx finns det enstaka guldkorn även i de torraste partierna.
I första avdelningen följer vi det industriella kapitalets kretslopp och får nya insikter i hur kapitalets process ter sig utifrån olika utgångspunkter. Den andra avdelningen handlar mest om att kapitalisterna vill snabba på processen så mycket som möjligt. I den tredje avdelningen slutligen får vi göra bekantskap med Marx reproduktionsschemata som blev ivrigt diskuterade under 1900-talet.
Etiketter:
ekonomikritik,
Kapitalet,
Kapitalets cirkulationsprocess,
Marx,
politisk ekonomi
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)