Lite om Kapitalets tredje boks uppkomst

Som vi alla vet lyckades Marx bara färdigställa Kapitalets första bok. De följande två eller tre böckerna (beroende på om man räknar den av Karl Kautsky redigerade ”Teorier om mervärdet” som Kapitalets fjärde bok) sammanställdes av andra med Marx’ manuskript som råmaterial.

Det var Engels som tog sig an uppgiften. Han var Marx’ närmaste vän och de hade samarbetat i teoretiska projekt innan, så detta var ganska självklart. Dessutom hjälpte Marx’ dotter Eleanor till, något som ofta blivit nedtystat. Det var inte alltid som hon och Engels drog jämt.

När det gällde bok två var situationen ganska enkel. Det tog Engels två år att få boken färdig, vilket inte är så mycket. Med den tredje boken skulle det dock visa sig betydligt knepigare.

Engels hade dålig koll på vad Marx sysslade med, och han blev förvånad när han insåg hur kaotiska Marx’ manuskript var. Den tredje boken fanns bara någorlunda fullständigt i en tjugo år gammal version, ett manuskript från 1864-65 som Engels kom att kalla ”Manuskript I”. Det är viktigt att inse att Marx vid denna relativt tidiga period inte hade kommit lika långt i sina ekonomikritiska studier som senare. Hans terminologi var inte färdigutvecklad och även grundläggande teorier kom att förändras över tiden. Marx fortsatte att utveckla sin teori hela sitt liv. De allra sista manuskripten kommer från 1882. (Marx dog 1883.)

Detta var något som Engels var medveten om, men han såg som sin uppgift att skapa en sammanhållen (och läsbar) helhet av Marx’ manuskript, och kom därför att ägna sig åt betydande redaktionellt arbete för att bättra på texten. Han skriver en del om detta i sitt förord, men säger också att han markerat de textställen där han gjort mer betydande ändringar.

På senare år har Marx’ manuskript publicerats i sin ursprungliga version (de sista manuskripten publicerades hösten 2012) och vi kan jämföra Engels’ version med Marx’. Och slutsatsen är klar: Engels förändrade mycket mer i texterna än vad han medgav. Där Marx’ text fortfarande befann sig ett sökande och prövande skede skapade Engels en förstelnad teori. Detta gäller exv. frågan om ”profitkvotens tendentiella fall”, en fråga där Marx inte alls var lika glasklar som texten i Kapitalets tredje band. Marx skrev t. ex ett flera hundra sidor tjockt manuskript som getts namnet ”Mervärdeskvoten och profitkvoten behandlade matematiskt” (1875) där han räknar och räknar utan att komma fram till några entydiga slutsatser.

När man läser Kapitalet är det viktigt att hela tiden tänka på två saker: dels varje kapitels innehåll, dels varje kapitels roll i helheten. Marx är väldigt systematisk och det är ingen slump att olika tema behandlas i en viss ordning. Men det är inte alltid självklart hur innehåll och roll ska tolkas. Engels gjorde en tolkning, men det finns andra.

Varför är detta då viktigt?

Först och främst: det har funnits en tendens att se Kapitalets tre böcker som en entydig och fastslagen teori över kapitalismen. I själva verket rör det sig om en forskningsprocess som Marx aldrig blev klar med, och som kanske inte ens kan fulländas. Man måste förstå att kapitalismen är komplicerad, och att det Marx gjorde ger oss verktyg att undersöka det produktionssätt och de samhällsformationer vi lever under, men att hans verktyg aldrig var helt färdiga.

Vidare är det viktigt att påpeka att inte ens Marx allra bästa polare förstod allt som Marx hade i huvudet. Det är därför inte så konstigt om inte heller vi kommer fram till en självklar tolkning av Marx’ verk. Det är öppet för många tolkningar, och det är bra.

Det är också tydligt att Marx själv hade problem med sin teori. Han omvärderade hela sitt liv även grundläggande teoretiska koncept. Men han tvivlade aldrig på att han var inne på rätt spår.